Den förlorade representationen

13057545_O_1

Vad har hänt med demokratin de senaste decennierna? Vad är broilerpolitikern ett uttryck för? Det undersöker journalisterna Michaela Möller och Anders Rydell i reportageboken “Broilers”. Bild: Norstedts

 

Sverige är ett av världens mest individualiserade länder. Om inte det mesta. Samtidigt har Sverige ett av världens yngsta parlament. Finns det ett orsakssamband? Och hur ser det ut i så fall?

 

Bland dessa riktigt unga politiker återfinns Gustav Fridolin och Annie Lööf (födda 1983), Anton Abele (född 1992), Hanif Bali (född 1987) och kommunalrådet i Uppsala Ebba Busch Thor (född 1987). Politiker som gjort en kometkarriär inom sina respektive partier genom att vara mediala, egensinniga och stuckit ut åsiktsmässigt. Politiker som nedsättande brukar kallas “broiler”; gödkyckling.

 

I boken Broilers (Nordstedts) av Michaela Möller och Anders Rydell får vi träffa flera av dessa raskt uppfödda köttdjur (däribland SSU:s förbundssekreterare Ellinor Eriksson) och lära oss om deras väg till toppen. Hur de sluppit passera åratal av långbänkar, tradiga medlemsmöten och slitigt, otacksamt partiarbete och istället fått gå direkt händelsernas – och maktens – centrum. Författarna skildrar politikerna snällt och respektfullt, men den stora behållningen av boken är skildringen av det samhälle som skapat dessa karriärklättrande vinnare.

 

Det är knappast en nyhet att politiken har blivit alltmer personifierad och medialiserad. Att ungdomlig fräschör värderas högre än gedigen erfarenhet. Att partierna har förlorat lejonparten av sin medlemsbas och att det finns ett skriande behov av föryngring i exempelvis Socialdemokratiska Arbetarepartiet. Att de traditionella folkrörelserna på många håll står still. Som Fridolin citeras i boken: “Istället för att fungera som idébärare och folksamlare har man blivit ‘AB Partiet’ med dotterbolaget ‘AB Broiler'”. Men vad beror detta i sin tur på?

 

Möller och Rydell målar upp en analys som bygger på partiernas minskade legitimitet efter decennier av sjunkande medlemssiffror; som till viss del sammanfallit med politikerföraktet som var som högst efter de massiva nedskärningarna under 90-talskrisen. Om hur partierna gått från folkrörelser till PR-styrda kampanjorganisationer à la Demokraterna i USA (något som blir smärtsamt tydligt under årets valrörelse). Om en tidsanda som upphöjer individualism likt en religion och som låter entreprenörskap genomsyra varenda del av livet. Om hur fackförbunden förlorat i organiseringsgrad i samma takt som kapitalisterna stärkt sin dito genom Svenskt näringsliv.

 

Boken är lättläst med ett drivet och initierat språk. Det hänvisas (ibland pliktskyldigt) till aktuella och populära statsvetare, Guy Standings prekariatteori får bidra till analysen och SSU:s skadliga falangstrider avhandlas. Jobbigast är att läsa om hur PR-konsulter fått ersätta omvärldsanalytiker som politikens rådgivare, med konsekvensen att PR-byråerna snarare erbjuder berättelser för att legitimera och genomföra en politik snarare än att leverera faktiska sakkunskaper. Och förstås om hur gränsen mellan PR-byråerna och partikanslierna suddats ut.

 

“Broilers” är en smärtsam berättelse om hur vårt politiska system förlorat sin representativa funktion. De framgångsrika, lyckade unga politikerna må förbättra representationen i partierna åldersmässigt; men är de verkligen representativa för dagens 20-30-åringar? Den ålderskategori i samhället med störst ojämlikhet, störst inkomstskillnader. Där det finns tydliga vinnare och förlorare. Där förlorarna blir allt fler och har allt mindre att säga till om.

 

För socialdemokratin är detta en varningsklocka. Är detta en utveckling vi vill omfamna, där vi industriuppföder snygga, lyckade politikerpersonligheter? Är det något vi kan stå för? Vad är meningen med demokratin (folkstyret) om den inte är fullständig? Eller; vad spelar det för roll om vi vinner val om vi ändå inte representerar folket?

Broilerkycklingar får ofta ledproblem då deras ben ej orkar bära upp de tunga kropparna. De har även svårt att fortplanta sig. Vid en svensk undersökning gjord av SLU Skara visade det sig att endast 1/3 av broilerkycklingarna som skulle slaktas var friska.

 

http://sv.wikipedia.org/wiki/Broiler

 

Madeleine Bengtsson
Libertas

Share

9 thoughts on “Den förlorade representationen

  1. Wonderful beat ! I would like to apprentice while you
    amend your site, how could i subscribe for a weblog website?
    The account aided me a appropriate deal. I had been a little bit familiar of this
    your broadcast offered vibrant transparent concept

  2. It’s a pity you don’t have a donate button! I’d definitely donate to this brilliant blog!
    I guess for now i’ll settle for bookmarking and adding your RSS feed to my Google account.

    I look forward to new updates and will share this site with my Facebook group.
    Chat soon!

  3. I think that what you said was actually very logical. However, think on this, what
    if you were to write a killer title? I am not suggesting your information isn’t solid, but what if you added something to possibly
    grab a person’s attention? I mean Den förlorade representationen | is a little plain. You
    might look at Yahoo’s front page and see how they create
    news headlines to grab viewers to open the links. You might add
    a related video or a related pic or two to get
    readers excited about what you’ve written. In my opinion, it might bring
    your posts a little bit more interesting.

  4. A motivating discussion is worth comment. I do think that you need to publish more on this topic, it might not be a taboo subject but generally people do not discuss these subjects.

    To the next! All the best!!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *