“The Free Market of Ideas” är en grundläggande liberal princip. Idén om att varje idé, ideologi och åsikt har samma rätt att “konkurrera” på en fri “åsiktsmarknad” där den ‘bästa’ idén vinner. Denna princip är i bästa fall bristande och i värsta fall skadlig och farlig för varje demokratiskt samhälle.

Hur kan jag påstå att idén om att alla bör ha rätt att yttra sina åsikter med samma trygghet och skydd som någon annan, även stötande åsikter, är en negativ sak? Är inte detta grunden för den liberala demokratin och yttrande- och tryckfriheten?

Självklart skall yttrande- och tryckfriheten garanteras, men den innebär inte att du får säga vad du vill utan konsekvens, eller att varje idé är värd att uppmärksamma. Det finns idag inte en enda demokrati som inte har vissa inskränkningar av yttrande- och tryckfriheten, oftast i förebyggande syfte för att motarbeta falska eller hotande uttalanden, sekretessbelagd information och diskriminering. Detta är bra, man ska inte kunna få säga eller sprida vilka idéer som helst utan konsekvens, detta då många idéer är skadliga för vissa grupper och i värsta fall hotar dessa gruppers existens och vår demokratis överlevnad.

Historien visar oss att principen om den fria marknaden av idéer allt för ofta leder till acceptans för och spridande av intoleranta idéer och ideologier, såsom högerextremism. Vi ser detta i den demokratiska världen under mycket av dess historia, där populistiska idéer tagit fäste och urholkat den liberala demokratin och yttrande- och tryckfriheten och de institutioner som garanterar dessa.

Principens största brist är även dess största motsägelse: förutsättningen att alla aktörer delar samma grundläggande liberala värderingar. 

Självklart finns det argument för denna princip, oftast pekade på är hur denna princip bidragit till en neutral och stark yttrandefrihet och hur denna rättighet skyddas lika för alla i domstol. Att domstolen inte behandlar vissa grupper eller individer olika baserat på deras åsikter eller idéer är grunden för en demokratisk rättsstat. 

Dock har även detta område begränsningar och inskränkningar, i Sverige har vi diskrimineringslagar och lagen om hets mot folkgrupp som i praktiken förbjuder yttrandet och spridandet av vissa åsikter. Med detta sagt så får extremistiska rörelser organisera sig och driva politik i Sverige, så länge de följer svensk lag och inte yttrar sig för extremt.

I Tyskland har man gått lite längre, där får extremistiska organisationer existera men de är mer begränsade i vad de får yttra och förespråka. Om en fascistisk organisation i Tyskland skulle driva antidemokratiska åsikter eller hyllande av tysklands icke-demokratiska historia – Tyska Kejsardömet eller Nazityskland – så kan Tyska Författningsdomstolen (BVerfG) begränsa deras yttrande-, organisations- och tryckfrihet utan att helt förbjuda organisationen. Detsamma ifall organisationen begår brott eller på andra sätt bryter mot lagen och de principer som står i den tyska författningen.

Detta system har även det sina brister, den Tyska Författningsdomstolen är inte felfri och dess beslut bygger ofta på rekommendationer från den ‘tyska författnings underrättelsetjänsten’ Bundesamt Für Verfassungsschutz (BfV) som vid tillfällen uppges ha förstört material om nynazistiska organisationer eller rent av skall ha gett stöd till högerextrema organisationer.

I Europaparlamentet sitter det i dagsläget parlamentariker från anklagade eller öppet fascistiska och nynazistiska partier. Bara nu den 16 mars 2022 genomförde en bulgarisk parlamentariker från det EU-skeptiska och konservativa ECR en nazisalut mitt i EU parlamentets plenisal. Något som väckte starka reaktioner.

Den fria marknaden av idéer fungerar inte. I praktiken så brister den i flera områden. Dess motsägelse i och med att den kräver en grundläggande liberal värdering, dess bristande insikt över klass och sociala skillnaders inverkan på ens möjlighet till att få sin röst hörd, kapitalismen och lobbyism, och dess allvarliga bristande förmåga att motarbeta extremism. Att fascister och nazister kan ta plats i de demokratiska institutionerna genom politiska val visar att principen inte fungerar, då fascism och nazism aldrig är en rimlig åsikt värd att ge plattform för.

Yttrandefriheten är viktig, demokrati är viktigt, alla människors lika värde är viktigt, men två av dessa kan inte vara obegränsade utan att riskera den tredje eller varandra. Vi måste ge vår demokrati och våra demokratiska värderingar mer respekt, inte genom naiv tolerans utan genom ett kraftfullt motstånd mot intolerans. Som Karl Popper en gång sa:

“Om vi utsträcker obegränsad tolerans även till de som är intoleranta, om vi inte är beredda att försvara ett tolerant samhälle mot de intolerantas angrepp, då kommer de toleranta att förstöras, och tolerans med dem. ”.

Av: Erik Solfors