Det finns en särskild poesi
i industrins monotoni;
en rytm, en puls, en frenesi.
Ett senmodernt maskineri
friskt driver vår ekonomi
av tjänster och av varor
att trotsa krisens faror.

 
Det är ju ren psykologi
att främja konsumtionsmani.
Att äga är att vara fri!
Reklamens tykna frieri
blir till estetiskt alibi
trots känslomässig anemi.
 

Var känsla köpbetingas.
Var känsla ska betvingas.
I blygrå tätort dansar vi
till järnsystemets melodi.
En dans i tragiskt sceneri,
till arbetslinjens hysteri.
En kättersk takt vi hamnat i,
en gudlös vals, helt skrupelfri.
En dans i rytmens slakteri.
 

Vems takt det är vi följer
någon i dunkel höljer.

Ludvig Fahlvik

Libertas