Daniel Johansson är den första att bli vald till vice ordförande för S-studenter. Libertas har träffat honom för att ta reda på vem han är och vad han vill göra under det kommande året i S-studenters förbundsstyrelse.

Hur känns det att bli vald till vice ordförande?

– Det känns förstås speciellt och hedrande, nervöst och spännande!

Berätta lite om dig själv och din bakgrund i S-studenter.

– Jag blev medlem när jag började plugga i Lund, och är fortfarande Lundaklubben trogen. I förbundet har jag bland annat tillsammans med Kajsa Borgnäs skrivit boken 10-talsprogrammet, som gavs ut år 2009. Jag satt också i Libertasredaktionen under ett par år.

– Som tidigare förbundsstyrelseledamot har jag arbetat med valanalysen efter valet 2010 och S-studenters svar på partiprogrammet, samt med förbundets Brysselresa 2011.

– Utanför förbundet är jag blivande forskande AT-läkare i Malmö. Jag ska, till sist, få klart min avhandling i infektionsmedicin.

Vad har du för ambitioner med uppdraget så här långt?

– Ambitionen är att tillsammans med Talla och Sverker leda förbundets arbete på ett sådant sätt att vi både står starka inför valet 2014, kommer igång med idéproduktionen och växer politiskt såväl som medlemsmässigt.

Finns det några ”fokusfrågor” som du kommer att satsa extra mycket på?

– Jag är allmänpolitiker i själ och hjärta – så det är svårt att välja – men jag återkommer ofta till frågor om det offentligas organisering. Men förbundets fokusfrågor inför valet kommer självklart att bli de jag prioriterar. Och där har vi just inlett arbetet med att vaska fram dessa. Jag vill inte föregå det arbetet nu.

Vad anser du att S-studenters roll ska vara i valrörelsen?

– Vi har två uppgifter som förutsätter varandra. För det första ska vi värva väljare och medlemmar. För det andra ska vi vara en politiseringens röst i ett Sverige där debatten insomnat, trots att väljarna vill att de stora idéerna om framtiden bryts mot varandra.

Johan Frick

Libertas