Borgerligheten är verkligen spektakulär när det kommer till selektivitet och kappvänderi. Nu har Birgitta Ohlsson (Liberalerna) gjort slag i sak och KU-anmält Stefan Löfven för hans resa till Saudiarabien, då hon menar att problemet varit att han vägrat kalla Saudiarabien för en diktatur.

självklart fanns det problematiska sidor med resan. Dels var det en ren affärsresa. När det kommer till pengar har vi egentligen inga problem med vem vi gör affärer. Bara de betalar bra och vi kan le på bild tillsammans när vi skakar hand. För att se till att vi får bra betalt var bland andra familjen Wallenberg (kapitalet) representerade genom Markus som är ordförande i försvarskoncernen SAAB. Och bara det bör smaka illa i munnen hos en sosse, att de sida vid sida stryker fram genom den saudiska icke-demokrati-auktoritära staten – staten och kapitalet. Men det var inte detta som Birgitta Ohlsson vände sig emot.

Men Var fanns Birgitta Ohlssons KU-anmälan och stormande när hennes egen regering, i vilken hon själv var EU-minister, inte klarade av att kalla Saudiarabien för en diktatur? När Karin Enström (M), dåvarande försvarsminister, på ett tragikomiskt sätt slingrade sig i Ekots Lördagsintervju för att hon inte kunde se skillnaden på ett folkstyre och diktatur. Kul att nämna kan ju också vara att vår dåvarande utrikespolitiska talesperson Urban Ahlin (S) inte kunde förstå hur svårt det kunde vara att kalla Saudiarabien för en diktatur. Idag är det så klart ett annat ljud i skällan.

Birgitta Ohlsson är kanske mer att beteckna som bombliberal. Inte nog med att hennes eget parti flitigt hejat på de senaste decenniernas krig i Mellanöstern, vars efterverkningar vi ser idag. Historiens dom har blivit en flyktingvåg, men till och med den värjer vi oss emot. Även Liberalerna. Trots att detta förutspåddes redan då, när Folkpartiet hejade på Irakkriget 2003. Självklart ska inte Ohlsson bära hundhuvudet för hela sitt partis märkliga historia, men hon gör ju heller inte mycket för att fjärma sig ifrån den.

Till exempel det outtröttliga stödet för apartheidstaten Israel. För inte allt för länge sedan stod hon i en sionistisk stöddemonstration för ockupationsmakten Israel och gormade om att palestinierna måste erkänna Israels rätt att existera, trots att det för länge sedan redan är gjort. En av många beprövad desinformation för att ytterligare försvåra konflikten och förståelsen för den. Där stod hon, trots det senaste decenniets förödande attacker mot Gazaremsan från Israels håll med ofattbart mänskligt lidande som följd.

2009 dödades över tusen palestinier i en attack från Israel som pågick i tre veckor. Varje dag lever palestinier under ockupation där vardagen handlar om liv och död, där det är ett lotteri om du kommer hem med en försörjning, där militärlagar råder för palestinier men där illegala bosättare från Israel lever under Israels så beryktade demokrati – i praktiken en etnokrati. Detta stödjer Birgitta Ohlsson, men det är självklart Stefan Löfven som ska anmälas.

Birgitta Ohlsson beskrivs ofta som en snälliberal med en starkt humanistisk ideologisk kompass. I själva verket skiljer hon sig inte särskilt från gemene person med partibok hos det gamla Folkpartiet. Hetsen mot den socialdemokratiska regeringen är enorm från högerns håll. Många gånger är den berättigad i socialpolitiska avseenden, men då oftast från vänstern. Regeringens olika prioriteringar har många gånger varit under all kritik, inte minst när det kommer till den fruktansvärda migrationspolitik som idag är rådande. Men när det kommer till sådana politiker som Birgitta Ohlsson och hennes KU-anmälan är det tyvärr inget annat än ett evigt hyckleri.

Alexander Petersson

Libertas redaktion