Sjuknärvaro är en grundorsak till sjukfrånvaro, skriver Frida Gunnarsson, som är S-studenters tillträdande vice ordförande.

Förra veckan presenterade Socialdemokraterna ett nytt vallöfte – en handlingsplan för stärkt trygghet på arbetsmarknaden. Det var just ett sådant vallöfte som flera av oss, som inte har lag och ordning som frågor vi brinner för, hade väntat på. Lösningarna som presenterades relaterar till en fokusfråga för S-studenter har sedan flera år tillbaka – den ökade psykiska ohälsan. En viktig del i att vända den trenden är att genomföra reformer, likt de som presenterades, som medför att fler får trygga anställningar och slipper oroa sig för hur hyran ska betalas nästa månad. Detta är steg i helt rätt riktning, men en viktig reform saknades i förslaget – avskaffandet av karensdagen.

Karensdagen var en politisk stridsfråga i början av 90-talet och när det återinfördes i april
1993 såg arbetsmarknaden på många sätt annorlunda ut än vad den gör idag. Sverige var mitt
inne i en djup ekonomisk kris och innan karensdagens införande kunde en anställd ta ut 100
% i ersättning redan från första sjukdagen.

På dagens arbetsmarknad ser problemen annorlunda ut och utvecklingen har främst varit till arbetsgivarens fördel. Arbetslivet präglas av en situation där de anställda arbetar övertid och där digitala lösningar medfört att distinktionen mellan arbete och fritid blivit allt mer gränslös. Resultatet talar sitt tydliga språk – siffror från Försäkringskassan visar att antalet sjukskrivningar till följd av psykiatriska diagnoser har mer än fördubblats mellan åren 2011–2016. Det är numera den vanligaste sjukskrivningsorsaken. Stress och ett förändrat arbetsliv tillskrivs som orsaker till den kraftiga ökningen.

Ett begrepp som blivit allt mer etablerat i rapporter och forskning är ”sjuknärvaro”. Det innebär, precis som det låter, att anställda går till arbetet trots att de är sjuka. Det kan vara av rädsla för förlorad inkomst då karensdagen medför ett löneavdrag för hela den första sjukdagen och därefter ersätts med 80 % av lönen. En annan anledning till sjuknärvaro kan vara hög arbetsbelastning – om inte du utför arbetet idag måste du dubbelarbeta när du kommer tillbaka.

Det finns flera undersökningar som visar att sjuknärvaro ökar risken för längre sjukskrivningar. En studie från Karolinska institutet visade att den som varit sjuknärvarande minst sex gånger under ett år löpte 74 procents högre risk att bli sjukskriven i mer än två månader.

I den allmänna debatten har det argumenterats för att karensdagen i ett första led ska avskaffas för anställda inom vård, skola och omsorg. Detta för att de genom sjuknärvaro, förutom vad som nämnts ovan, även riskerar att smitta patienter, elever och brukare som de möter i arbetet.

Det är även många inom denna sektor som har lägre löner och därför drabbas extra hårt av det inkomstbortfall som karensdagen innebär. Trots att argumenten är något starkare för denna grupp bör de anledningar som förts fram ovan vara tillräckliga för att hävda att karensdagen avskaffas för anställda inom alla sektorer.

Frida Gunnarsson