All utbildning borde vara avgiftsfri. För socialdemokratin är målet en framtid där varje människa är fri att råda över sitt eget liv och har förutsättningarna att uppfylla sina drömmar, och ett viktigt redskap i det är möjligheten till bildning och utbildning. Möjligheten till utbildning och förutsättningarna att uppfylla sina drömmar ska inte bero på ekonomiska förutsättningar. Detta anser jag gälla för alla, inte bara i Sverige. Därför gjorde den svenska regeringen fel i att införa studieavgifter för internationella studenter.

Antalet ansökningar från studenter utanför EU och EES har drastiskt minskat sedan den borgerliga regeringen införde studieavgifter. Den lilla bråkdel av internationella studenter som fortsätter söka sig till svenska lärosäten som numer kostar skjortan, kommer inte förvånande nog från relativt gott ställda familjer. Detta är på många sett ett problem, som sedan skapar fler följdproblem. Intressant läsning på ämnet är en färsk artikel i Lunds studenttidning Lundagård, där Lunds universitets rektor Per Eriksson också tycker det är ett problem, och vill att fler ska donera pengar till stipendier. Per menar att antalet stipendier är för få, vilket leder till att marknadsföringen fokuseras mot rika potentiella sökande i främst USA, Kina och Indien. Fler stipendier – en mer breddad rekrytering av internationella studenter från sämre ekonomiska förhållanden.

Fler stipendier vikta åt internationella studenter vore givetvis bra, men vems ansvar är det att finansera dessa? Kommer pengar från näringslivet kan man tänka att det förväntas ofta någon typ av motprestation eller att de är riktade åt projekt. Universiteten själva har ofta begränsade resurser redan som det är. Jag tror inte fler stipendier är lösningen på hela problemet, lindrar kanske lite, men det löser det inte. Jag skulle föredra att studieavgifterna avskaffades, och det av många anledningar. Jag och många med mig, och med många med mig menar jag t.ex. Lunds universitets rektor Per Eriksson, Universitetskanslern Lars Haikola och ordförande i Sveriges Universitet- och Högskoleförbund Pam Fredman, att internationella studenter berikar oss alla med deras kompetens och nya perspektiv. Det ger internationella kontakter och en bättre utbildning genom idéutbyten över gränserna. Dessutom är internationella doktorander en grundsten för många av våra forskningsområden.

Istället för att utveckla och förbättra den här modellen beslutade regeringen att utvecklingen skulle gå åt ett annat håll. De studieavgifter som har införts för utomeuropeiska studenter sätter käppar i hjulen för svenska högskolans möjligheter att attrahera internationella studenter, vars erfarenheter bidrar till utbildningarnas bredd och kvalitet. En farhåga som inte får avfärdas är att dessa avgifter på sikt även skulle kunna utsträckas till svenska studenter så som skett i andra europeiska länder som på senare tid infört studieavgifter, först för internationella, sedan för inhemska studenter. En utökning av studieavgifter i Sverige skulle vara en utveckling inom svensk utbildning som vore katastrofal och helt oacceptabel.

Men detta kommer väl inte hända? Inte kommer väl svenska studenter få börja betala avgifter på svenska lärosäten? Kanske inte. Men varför ska jag ha högre tankar om en konservativ och nyliberalistisk regering med en utbildningsminister som ständigt vill sänka kunskapsnivån i landet och minska den svenska högskolan genom t.ex. sämre gymnasieskola som inte längre ger behörighet till högre utbildning, och som ständigt talar om att alla inte vill eller kan bli akademiker, och som drömmer om sina elit-universitet?

Jesper Blomqvist, GSHF, Libertas redaktion