I takt med att samhället blir allt mer segregerat, ökar också behovet av att tala om och forska mer kring socialt kapital. Foto: Mikael Wallerstedt/Scanpix.

En stor del av alla jobb förmedlas i dag via informella kontakter, och andelen är snabbt ökande. Ett bra socialt nätverk kan också vara till hjälp med tjänster som att låna en mindre summa pengar, barnpassning eller för att få information om hur samhället fungerar. Detta innebär att det kan vara fördelaktigt för en individ att ha många kontakter så placerade att de har tillgång till mycket information och resurser. Detta kan kallas för ”socialt kapital”, sociala resurser eller helt enkelt ett värdefullt socialt nätverk.

 
Eftersom detta är potentiellt värdefulla resurser kan det vara viktigt att studera hur fördelningen av dem ser ut. Det gjorde jag i min masteruppsats där tillgången till socialt kapital mättes i som huruvida man känner personer inom vissa yrken. Tanken är att yrkespositionen är ett sätt att fånga upp att en social position ger tillgång till olika mängder och typer av resurser.

 
Ojämlikhet i socialt kapital hittades främst när det gäller kontakten med högre tjänstemän. Det tycks vara så att om man växer upp med välutbildade föräldrar från den övre medelklassen, i ett rikt bostadsområde, ger det fler kontakter som är högre tjänstemän. Vilket kan tänkas ge ett mer värdefullt kontaktnät. Undersökningen tittade också på eventuella skillnader mellan ungdomar med minst en förälder född i före detta Jugoslavien respektive Iran. Det var inte så, som man kanske kunde tänka sig, att individer vars föräldrar var födda i Iran eller f.d. Jugoslavien hade lägre social kapital. Tvärtom tycks individer med dessa bakgrunder, och framförallt de med bakgrund i Iran, ha bättre sociala kontaktnät jämfört med dem med två svenskfödda föräldrar. En möjlig förklaring är att många relationer inom den egna invandringsgruppen kan vara ett sätt att kompensera för en annars utsatt position med till exempel risk för etnisk diskriminering. Av detta bör man nog dock inte dra slutsatsen att barn till invandrare generellt har bättre socialt kapital. Däremot visar det att det är problematiskt att anta att invandrare alltid har sämre förutsättningar samt att det är viktigt att undersöka hur olika invandrargrupper skiljer sig åt.

 
Att studera individuellt social kapital är ett delvis nytt sätt att närma sig de frågor om etnisk och socioekonomisk segregation som länge engagerat och bekymrat socialdemokratin. I dag får segregerade effekter allt mer spelrum genom skolval, utförsäljningar av allmännyttan och ökade inkomstskillnader. Detta innebär förmodligen att fördelningen av socialt kapital kommer att bli allt mer ojämnlik då personer med mycket resurser lever allt mer segregerade liv och i allt större utsträckning bara har kontakt med varandra.

Så vad ska man göra åt detta? En minskad etnisk och socioekonomisk segregation är ett viktigt mål, om än svåruppnåeligt. Man kan också försöka kompensera människor med svagt socialt kapital, och då är en bättre fungerande arbetsförmedling ett viktigt instrument. Arbetsförmedlingen kan erbjuda ett alternativ till förmedling genom sociala nätverk och förhoppningsvis hjälpa den arbetssökande att skaffa sig fler egna kontakter. Allmänna välfärdsprogram är naturligtvis ett annat sätt att se till att människor inte blir för beroende av sina sociala nätverk. Dessa klassiska verktyg förblir viktiga i ett arbete att bekämpa klassamhället och minska sociala såväl som ekonomiska klyftor.

Anton Andersson, 
SSK

*Fakta i artikeln baseras på en enkätstudie som en del av LIFEINCON projektet. Urvalet var på 5,695 individer varav 2,942 svarade på frågor om sin livssituation och sitt sociala nätverk.