Jämlikhetsanden, utgiven på Karneval förlag argumenterar kraftigt för att jämlikhet och lång medellivslängd hänger ihop. Statistiken och deras argumentation finns tillgänglig gratis på deras hemsida. De föreläser också flitigt och när de var i Malmö var jag och såg dem. Snett framför mig satt några av de få som inte verkade hålla med föreläsarna (föreläsningen var på Inkonst i närheten av Möllevångstorget). De få kritiska frågor som ställdes kom från dem och jag misstänker, efter att ha läst lite bloggar om boken, att en av dem var Andreas Bergh, forskare i nationalekonomi. Han reserverade sig framför allt mot att författarna presenterar sin data med hjälp av s.k. scatter plots vilket visar på korrelation mellan jämlikhet och mindre samhällsproblem:

Diagrammet visar hur en rad samhällsproblem, sammanställda som i en variabel på y-axeln tydligt förekommer i mycket större utsträckning i samhällen med högre ojämlikhet,vilket visas på x-axeln.

Han skriver i sin PM om boken: “Korrelation mellan två variabler innebär inte nödvändigtvis att den ena orsakar den andra. Teoretiskt är det fullt möjligt att hög jämlikhet orsakar god hälsa. Lika möjligt är att god befolkningshälsa orsakar hög jämlikhet”.

Jag håller med Andreas Bergh om att Wilkinson och Picket inte lade särskilt mycket energi på att diskutera detta under sitt föredrag, tyvärr. Det hade varit bra om de hade gjort det. Men att invända att korrelation inte nödvändigtvis ger kausalitet, som Andreas Bergh gör i sin PM, är i det närmaste en plattityd och det är ett uttalande som antyder att de engelska forskarna inte skulle förstå detta vilket är långt ifrån sant.

Andreas Berghs slutsatser är också de plattityder: “Det finns en rad komplicerande faktorer som gör att analysen ovan inte heller ger en fullständig bild av relationen mellan ojämlikhet och folkhälsa. Till exempel ser sambanden förmodligen annorlunda ut (i) de OECD-länder än i det fattigaste länderna.”

Den tramsigaste först. Jämlikhetsanden handlar om OECD-länderna. Det vet man om man läst boken varför ett påstående som det ovan inte hör hemma i en kritik av densamma. Den andra slusatsen, att sambanden inte är så enkla som de presenteras i boken är också det en självklarhet. Det har skrivits hyllmeter om jämlikhet, fattigdom och hälsa. Statussyndromet är en tillgänglig bok av Michael Marmot som sammanfattar två legendariska studier, Whitehall I och II. Den är inte svår att få tag på. För de mer intresserade tar materialet aldrig slut. Nedan listar jag några moderna, omfattande studier i ämnet. En review-studie, en prospektiv studie och en studie som är gjord i Norge för de som är på det klara med vikten av att kunna överföra forskningsresultat mellan olika länder.

Att Richard Wilkinsson och Kate Picket redovisar sina fynd och slutsatser med scatter plots tror jag mer har att göra med att Jämlikhetsanden vänder sig till allmänheten. Författarna försöker förmedla forskningsfynd som tidigare redovisats i torrare form på andra ställen och det leder självklart till förenklingar. Och det kan inte filosofidoktor Andreas Bergh ha något emot med tanke på att han inte drar sig för tautologier som: “Det är omöjligt att påverka inkomstfördelningen utan att samtidigt påverka människors inkomster.”

Skrivet av Jesper Alex-Petersen

Medlem i Libertas redaktion och Malmö S-studenter

Den första stora rapporten om ojämlikhet och hälsa kom redan 1980 och kan läsas här.

Andra nyare studier:

• Backlund, E., G. Rowe, et al. (2007). “Income inequality and mortality: a multilevel prospective study of 521 248 individuals in 50 US states.” Int J Epidemiol 36(3): 590-6.
• Dahl, E., J. Ivar Elstad, et al. (2006). “For whom is income inequality most harmful? A multi-level analysis of income inequality and mortality in Norway.” Social Science and Medicine 63(10): 2562-2574.
• Lynch, J., G. D. Smith, et al. (2004). “Is Income Inequality a Determinant of Population Health? Part 2. U.S. National and Regional Trends in Income Inequality and Age- and Cause-Specific Mortality.” The Milbank Quarterly 82(2): 355-400.
• Lynch, J., G. D. Smith, et al. (2004). “Is Income Inequality a Determinant of Population Health? Part 1. A Systematic Review.” The Milbank Quarterly 82(1): 5-99.