Lyssna på musiken, inte ambassadören! Rumäniens ambassadör i Sverige anser att Sverige borde förbjuda tiggeri för att minska antalet framförallt romska tiggare på gatorna. Det är tongångar som går igen sedan åtminstone 500 år tillbaka – rasismen mot romer. En diskriminering som lagt grunden för den romska folkmusiken. Foto: Pressbild
Debaser, STOCKHOLM, söndag kväll. Lokalen fullkomligt kokar. Svetten yr från publiken som med lyfta armar och hoppande fötter rör sig i takt med den snabba musiken. Det romska tolvmannabandet Fanfare Ciocarlia från Rumänien med tubor, trumpeter, horn, saxofoner och den karaktäristiska davultrumman spelar vackert, känslosamt och frenetiskt. Bandets frontman Costica ‘Cimai’ Trifan på sång och trumpet får besökarna på klubben att skriksjunga med och sätta sig på golvet för att i en explosion resa sig igen och dansa vilt.
Fanfare Ciocarlia är ett av världens mest kända romska band och de turnerar jorden runt. En titt i deras turnéprogram gör en alldeles matt. På 29 dagar, sedan 12/1, har de haft 25 spelningar. I två världsdelar. Samtidigt är de inte ovana vid att ha 48 timmar långa konserter, som de berättar om i den här podden. När konserten på Debaser tycks vara slut, eftersom alla i bandet lämnat scenen efter några extranummer, kommer plötsligt hela orkestern ut på dansgolvet istället och fortsätter med sin medryckande repertoar.
I arbetarrörelsen har vi vår musik, våra låtar, som sammansvetsar och berättar om äldre tider och strider. “Vi bygger landet” förtäljer om vad vi åstadkommit medan “Internationalen” om vad som komma skall. Romsk musik fyller ofta samma funktion. Den handlar om vandringarna, de problem som romer har och den diskriminering de utsätts för. Så sprids kunskap om romernas kultur till gadjé – ickeromer – men främst till kommande generationer.
Romer i Europa har diskriminerats i århundraden. Romer har trakasserats, fördrivits, utrotats. I Sverige tvångssteriliserades hundratals romer, romska barn togs från sina föräldrar och först på 1960-talet tilläts romer hyra bostäder. Det påtvingade kringflackande livet och utestängningen från arbetsmarknaden ledde till att många romer försörjde sig musiker, sångare och dansare. I sin tur har vandringarna lett till att den romska musiken haft ett enormt inflytande på musik världen över. Svensk folkmusik, spansk flamenco, finsk tango och klassiska kompositörer som Brahms och Dvorak har influerats av romsk musik.
Trots att vi vet hur många hundratals romer som mördades under förintelsen, pratar vi sällan om hur folkgruppen fortsätter att diskrimineras eller om antiziganism. Inte förrän nu, när snart sagt varje svensk stad har tiggande romer på gatorna. Plötsligt är problemet på vår bakgård. Generationer av förtryck står framför oss och räcker ut en hand.
Och vad gör vi? Vad för lösningar presenteras? Sverigedemokraterna och Rumäniens ambassadör vill se ett förbud mot tiggeri. Stockholms stads linje är att riva romernas tältläger medan andra kommuner betalar bussresor tillbaka till Rumänien. Olika varianter av att sopa bekymren under mattan.
Romer har under så lång tid setts som en folkgrupp som kan skuffas bort, osynliggöras. Om vi vill att människor ska slippa tigga måste vi göra tvärtom – vi måste synliggöra diskrimineringen, de förtryckande strukturerna och rasismen. Se människorna, inte bara tiggarna. Utbyta erfarenheter, snacka musik. Dansa ihop.
Madeleine Bengtsson
Libertas
Ordförande Borås S-studenter
P.S: Här kan du upptäcka mer romsk musik. Filmen Latjo Drom handlar om romernas vandring från Indien via Mellanöstern och Turkiet till Auschwitz och Frankrike ackompanjerat med massor av musik. D.S.
