Libertas Erisa Golkar pekar ut det ansvar som nu ligger hos Alliansen. Budgetbråket handlar inte om politisk färg – det handlar om folks liv och hälsa. Foto: Pontus Lundahl
Sverigedemokraterna kommer fälla den röd-gröna regeringens budget, vilket leder till att vi står inför en historisk situation.
Efter riksdagsvalet i september har Socialdemokraterna bildat en minoritetsregering tillsammans med Miljöpartiet, samtidigt som Sverigedemokraterna fick omkring 13 % av rösterna och blev därmed Sveriges tredje största parti.
Stefan Löfven har från allra första början uttalat att Socialdemokraterna under inga omständigheter kommer att samarbeta med Sverigedemokraterna. Vilket var ett starkt antirasistiskt ställningstagande i ett svårt parlamentariskt läge, då SD hade vågmästarrollens maktposition. Till skillnad från Alliansen som efter valförlusten vägrar all sorts samarbete, förutom att med hjälp av SD få igenom sin budget.
Det handlar inte längre om blockpolitik, utan det handlar om en politik som ska basera sig på demokratiska värderingar om jämlikhet, rättvisa och solidaritet. Med ett rasistiskt parti som SD är det viktigare än någonsin förr att ena – och organisera oss. Sverige är i behov av en bra skola, välfärd och fler jobb, inga sverigedemokrater som leker politiska maktspel på bekostnad av våra liv. Alliansen har sedan SD;s besked enbart skakat på huvudet och svarat med att det är upp till regeringen att hantera situationen. Men så är det inte.
Under den senaste mandatperioden då alliansen suttit vid makten, har det rapporterats att majoriteten av deras förslag har gått igenom med hjälp av SD:s utslagsgivande stöd. När Fredrik Reinfeldt i sitt sommartal betonar de ekonomiska påfrestningarna med svensk invandringspolitik, genom att uppmana det svenska folket att öppna sina hjärtan och plånböcker, fanns det säkerligen föraning om vart rösterna skulle hamna. Kanske inte i den höga grad att Alliansen skulle förlora regeringsmakten, utan bara i den utsträckning där man kan fortsätta bedriva den politik de förde mandatperioden innan, genom det osynliga stödet från SD. Så nu är det tvärtemot vad Alliansen säger; bollen är i deras händer som aldrig någonsin förr.
Samtidigt måste det jag medge att i detta politiska kaos SD har skapat, som ett opolitiskt missnöjesparti som saknar insikt i det ansvar man bär på som ett riksdagsdugligt parti, känner jag en oerhörd stolthet över att tillhöra ett parti som mot alla odds står emot rasism och främlingsfientlighet. Det verkar som att Socialdemokraterna till skillnad från Alliansen alltid är villiga till att ta det verkliga ansvaret för Sverige, och sträcker kontinuerligt ut handen för eventuella samarbeten. Det är allianspartierna som vänder ryggen och avböjer alla förslag för att säkerställa och stabilisera läget för Sverige.
Det här handlar inte längre om politisk färg, utan detta handlar om vanliga människors liv och vilka konsekvenser detta politiska spel får för dem. SD väljer att försumma sina egna väljare och hela landets trygghet genom att säga att de inte kommer stödja någon budget som inte anpassar sig efter deras främlingsfientliga och islamofobiska krav på invandringen. Detta är ett allvarligt hot mot den svenska demokratin vi så länge har kämpat för och nu är det upp till bevis för Alliansen att bevisa för det svenska folket att de vill värna om Sveriges framtid.
Erisa Golkar
Libertas
