Nyamko Sabuni drar slutsatser av en rapport om Rosengård, men om man kan lita på den är inte något som hon anser ligga på hennes bord. Att Folkpartiet har ett väldigt avslappnat förhållande till forskning och statistik blev uppenbart för de flesta när Sveriges Radio i höstas granskade vad Jan Björklund sagt om skolan och vad han stödde det på. Nu visar även Nyamko Sabuni att vetenskap är något man inte ska ta på alltför stort allvar.
Jag tänkte först lägga in en mild protest mot påståendet att man inte tagit med Rosengårdsbor själva i undersökningen som debatterats under veckan då det uttryckligen står i rapporten att skolungdomar i stadsdelen tillfrågats. Hela sidan 9 i rapporten tar upp frågor som ska ha ställts till ungdomar. Dock ger en noggrann läsning av kapitel 3.1 Respondenter väldigt tydliga besked om att det totala antalet svarande är 30 personer. Bland dessa återfinns inte en enda så kallad ungdom. Det går inte att utesluta att någon av de poliser, lärare eller socialarbetare som intervjuas också bor i Rosengård och därmed skulle kunna klämmas in i denna förbisedda kategori, men det står i alla all klart att det inte är i egenskap av boende i stadsdelen de i så fall har intervjuats.
