Det är glädjande att diskussionen om det fria skolvalets framtid återigen har tagit fart (Agenda 6/9, Aktuellt 7/9). Libertas publicerar en liten guide till det fria skolvalets avskaffande.
Ofta nämns friskolorna, och då särskilt profitskolorna, som den avgörande orsaken till ökad skolsegregation och marknadsanpassning av skolan. Vad som då förbises är att de fria skolvalet är en reform som inte enbart berör friskolorna. Tvärtom visar forskning från Umeå Universitet att det fria skolvalet sedan det infördes på ett fundamentalt sätt har förändrat förutsättningarna för både kommunala skolor och friskolor.
Varför bör då det fria skolvalet avskaffas? Nedan följer argument och bemötande av vanliga motargument.
Argument 1. Likvärdigheten
Det fria skolvalet leder till att välutbildade och resursstarka målsmän väljer bort skolor med blandad social sammansättning, vilket leder till att de så kallade kamrateffekterna vid dessa skolor sätts ur spel, skolresultaten vid de bortvalda skolorna sjunker och likvärdigheten i den svenska skolan som helhet minskar. Då allt fler välutbildade och resursstarka målsmän saknar relation till den näraliggande skolan, ökar risken för att skolföretagare och politiker genomför nedskärningar i skolan utan att detta medför protester. Detta i sin tur försvagar ytterligare likvärdigheten i skolsystemet.
Motargument 1: ”Anledningen till att skolorna är segregerade är att vi bor segregerat. Det fria skolvalet bidrar till att minska effekterna av segregation.”
Svar på tal: Det är det fria skolvalet, inte den ökande boendesegregationen, som har lett till ökade skillnader mellan svenska skolor. Det fria skolvalet har nämligen starkare segregerande effekter än boendesegregationen. Detta har geografer vid Stockholms och Uppsala universitet visat i ett forskningsprojekt.
Motargument 2: ”Föräldrar behöver kunna välja skola åt sina barn så att skolan passar barnens behov.”
Svar på tal: Detta är inte ett bra argument för det fria skolvalet, åtminstone inte i dess nuvarande form. Studier vid Stockholms och Uppsala Universitet visar att skolvalet i första hand inte i görs baserat på skolors kvalitet. Istället är det framför allt skolors etniska och sociala sammansättning som avgör. Lite slarvigt uttryckt: Föräldrar som gör ett aktivt skolval väljer inte bra skolor, de väljer bort oönskade klasskamrater åt sina barn.
Argument 2. Det fria skolvalet leder till avprofessionalisering av lärar- och skolledaryrkena
Forskning från Umeå Universitet visar att lärare och skolledares arbetssätt allvarligt påverkas av det fria skolvalet. I ett skolsystem där eleverna är kunder och skolorna är konkurrenter förskjuts alltför stor makt till enskilda målsmän och elever på bekostnad av lärare och skolledare. I en del fall hamnar dessa i rena utpressningssituationer till följd av den ekonomiska bestraffning som det innebär att en målsman flyttar en elev från en skola. Detta är givetvis mycket problematiskt, inte minst med tanke på lärares myndighetsutövning då betyg sätts. Dessutom innebär konkurrensen mellan skolor att lärares och skolledares expertis blir till konkurrensfördelar och eventuellt företagshemligheter, vilket hämmar kollegialt samarbete med lärare på andra skolor än den egna. Detta strider på ett allvarligt sätt mot läraryrkets professionalism och idé. På motsvarande sätt omöjliggörs öppen kritik från lärare mot den egna skolan, eftersom detta skulle kunna minska skolans marknadsandelar.
Argument 3: Reformen har lett till marknadsanpassade skolprofiler
Det kan konstateras att den pedagogiska förnyelsen som eftersträvades i samband med införandet av det fria skolvalet i princip har uteblivit. Forskning visar tvärtom att skolor i stället framför allt har valt att specialisera sig och marknadsföra sig på ett sätt som eftersträvar att bekräfta målsmäns och elevers identitet. Dessutom har marknadsprinciperna bidragit till att skolor tenderar att vända sig till de elever som är mest lukrativa. Det förekommer även fall då så kallad pedagogisk förnyelse endast har använts som förevändning för införande av kostnadseffektiv metodik (t.ex. lektioner utan läromedel och utan undervisande lärare).
Argument 4: Det fria skolvalet leder till ett ineffektivt utnyttjande av skolans ekonomiska resurser
Det fria skolvalet leder till skolans ekonomiska resurser i högre grad används till att finansiera sådant som gör att elever och målsmän i en valsituation attraheras av skolan, exempelvis används resurser till marknadsföring, gåvor och till upprustning av skolors entréer. Detta sker på bekostnad av undervisningen. Det fria skolvalet bygger även på att det skall finnas ett överskott av skolplatser vilket leder till att enoproportionerligt hög andel av skolans resurser används till att bekosta tomma skollokaler.
Argument 5: Skolan som medborgerlig institution
Skolan skall vara en medborgerlig institution, det vill säga någonting som vi tillsammans instiftar för att vi har ett gemensamt intresse av en skola som tillgodoser alla elever rätten till god utbildning. Detta undergrävs av det fria skolvalet, eftersom det skapar ett system som allt mer flyttar det yttersta ansvaret för våra barns utbildning från samhället till den enskilda elevens målsmän.
Denna utveckling riskerar att öppna upp för ett system därutbildning betalas av individens målsmän ur egen ficka. Exempel på steg i denna riktning har setts när det gäller borgerlighetens införande av RUT-stöd för läxhjälp och förslag om ökad låneandel i studielånet. Låt oss inte glömma det. Låt oss istället inse att det är en av socialdemokratins viktigaste uppgifter att vända denna allvarliga utveckling.
Carl Lindén
STEK (Socialdemokratiska teknologer)
Referenser:
Den svenska skolans nya geografi, Bo Malmberg m.fl.Stockholms universitet
De mångkulturella innerstadsskolorna, Jenny Kallstenius. Stockholms universitet
Gymnasiet som marknad, Lisbeth Lundahl m.fl. Umeå universitet.
